torsdag 4 oktober 2018

Tänk om drömmen inte blir så bra som man tänkt sig?

De här inlägget blev jag inspirerad till att skriva efter en kommentar på mitt inlägg om när man kan sluta jobba. Det var Mrs Doubtfire som tog upp frågeställningen som vi nog många är oroliga för nämligen, tänk om inte drömmen blir som man tänkt sig? Tänk om man jobbar i 15 år för att kunna sluta jobba och när man sen når målet så är det inte alls som man föreställt sig.




Man är rädd för att förlora det man inte har


Det här är något som jag vet existerar bland folk runt omkring mig. Jag har hört människor jag känner säga just det här. Man vill inte jobba för hårt för att uppnå något för att man är rädd för att bli besviken. Tänk om man inte lyckas, tänk om det inte blir som man tänkt sig.. man tar den lätta vägen istället. Om man inte kämpar för att mål som är svårt att uppnå så kommer man inte utsätta sig för risken att bli besviken.

Jag förstår verkligen det här tänket. Jag vet att det är vanligt och det är inget konstigt med det. Att kämpa i flera år mot ett mål för att sen se allt raseras under ens fötter är inte kul på något sätt. Jag har varit med om det själv och det kan verkligen knäcka en person. Samtidigt så är jag alldeles för stor optimist för att inte försöka, speciellt när oddsen är starkt på min sida. Jag har också alldeles för starkt driv i mig att nå mina mål att jag helt enkelt inte kan lägga de åt sidan.


Det är en sak att kämpa mot målet, men en annan att ta steget


Det är jättelätt att sitta och säga allt det jag skriver här. Jag har en plan att bygga upp mina utdelningar och inom 2-5år kommer jag att sluta jobba. Hur vet jag att jag kommer att våga ta steget när jag väl nått mitt mål? Hur vet jag att det är vad jag vill just då? Det vet jag inte, men jag är nästan säker på det. Eftersom jag tidigare i livet släppt sargen och kastat mig ut i ovissheten har jag en känsla av att det kommer att vara lättare den här gången. Jag vet att det var det bästa valet jag gjort och jag vill helt enkelt inte missa den här möjligheten när jag har chansen.


Det är möjligt att jag kommer fram till att jag inte vill vara ekonomiskt fri även om det känns väldigt osannolikt. Om det skulle vara så, ja då får jag ta det därifrån. Jag har börjat leva mitt liv i olika stadier och jag ser mig själv inte på samma plats i livet om 5år, så oavsett vill jag gå vidare. jag vill testa nya saker och uppleva nya sätt att se på livet. Jag vill tänka annorlunda och uppleva den ovissheten jag hade när jag sa upp mig från mitt jobb. Jag vill känna att jag lever.


Hur gör man då, en risk eller en chans?


Jag tror att man helt enkelt får ta ett beslut när det gäller sina drömmar. Antingen ser man det som en möjlighet till något bra eller en risk att förlora något. Blir det inte som man tänkt sig så kan det ändå ge något annat tänker jag. Kolla på gamla förhållanden t.ex. När något tar slut så är man körd i botten och krossad i spillror men 5år senare har man lärt sig något och gått ur det starkare än man var innan. Du hade troligtvis inte varit den person du är om du inte gått igenom det du gjort och inte varit där du är i livet heller. Om du nu lever med en partner du älskar så kanske det är just för att du chansat och blivit krossad flera gånger innan. Du har blivit den du är genom dina erfarenheter.

Är du rädd för att din dröm inte ska bli som du tänkt dig?

24 kommentarer:

  1. Tack, vad snällt och smickrande att du hänvisar till mina röriga tankar : ) Är ju bäst på att snacka på : ) En del av mitt jobb, men allt är ju verkligen inte så vettigt alla gånger, och kan ofta känna varför sa jag så..

    Hur man än vrider och vänder på det kan det aldrig vara fel att ha pengar och utdelningar. Även om man kommer på att nej, Thailand eller Söderhavsö var inte svaret, däremot en kibbutz, eller en stuga i Norge och fiska - det vill jag!

    Fina är ju att man kan ändra sig så länge man lever, hur rörigt det än blir..

    Idag så bakis-groggy så just nu inte rädd, men håller med om att det där målet är samma som hägrar för mig.
    Vill ha känslan NU! Känna mig som en vinnare på prispallen.

    Inte alls så säker på jag kommer bli lyckligare, men å andra sidan troligen inte olyckligare heller, så då kan man ju lika gärna köra på..

    "Det vet jag inte, men jag är nästan säker på det."

    Bra formulerat - man måste bara vara nästan säker..

    Sen om man ska ta de tragiska delarna där jag känner jag inte direkt har nåt val till varför jag bör spara&bunkra&vara ekonomisk.

    Har lite olika småkrämpor, lär inte bli bättre med åren.
    Har skruttig pension.
    Väldigt oklart hur länge man håller karriärmässigt.

    Därför ser jag som att jag har inte "råd" att vara slarvig, obetänksam, leva "som alla andra"..

    Har kört på hårt i livet, nu är tiden för eftertanke, samla ihop det man har, göra det bästa av det.

    Så även om det slutar med att man bara har en lite bättre pension så man har råd med tandläkare, medan man sitter i sin lilla lägenhet och trycker, är det bättre än inget.













    SvaraRadera
    Svar
    1. Tja Mrs Doubtfire,

      Tack själv! :) Det är grymt kul att höra dina tankar och att vara spontan när man skriver och pratar tycker jag är viktigt, det blir ofta roligare och intressantare samtal då, när man inte tänker igenom allt för mycket.

      Jag tror samma sak. Att ha pengar kommer alltid att underlätta livet och med pengar är det lättare att ångra sig och gör nya saker. Jag känner igen känslan att man vill ha det nu, därför tror jag alla delmål är viktiga. Det är viktigt att känns sig som en vinnare.


      Det sista du skriver om känner jag igen så mycket. Jag känner också att jag inte har något val egentligen. Har också jobbat hårt helalivet och har inget fet pension att se fram emot, då får man styra upp allt själv och varför inte ta tidig pension när man ändå är igång? ;)

      Har du haft fysiskt eller psykiskt "hårda" jobb tidigare? Själv har jag haft fysiska jobba som däremot också slitit på psyket.

      Tack för kommentaren! Med vänlig hälsning / Frihetsmaskinen

      Radera
    2. Har väl haft en blandning utan att skriva för mycket :) Med tanke på alla knasbollar som verkar hänga på nätet vill man helst vara lite anonym.

      Tycker du tänker rätt. Oavsett vad som också händer i framtiden är det inte fel att se om sina utgifter.

      Önskar jag också hade lite mindre krav. Nu tror jag det är en resa iofs, man inser man inte behöver så mycket.

      Bara att se snygg ut som kvinna vilket ofta är förknippat med arbetslivet eller att hitta partners kostar massor. Tror vi kvinnor har mer kostnader där.

      Kan man lätta på den delen blir det alltid billigare att leva.. kan väl dock erkänna jag är "beroende" av viss skönhetsvård som jag inte vet om jag kommer fixa att göra mig av med..



      Radera
  2. Väldigt rörig text ovan:) Bakis ... nu 4000 utdelning per månad iaf :) Det tar sig..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ingen fara, jag brukar också skriva rörigt. Tycker iofs inte din text var rörig :). Bra jobbat, magisk känsla va? :)

      Med vänlig hälsning / Frihetsmaskinen

      Radera
  3. Min mor har fattigpension ska klara sig på 9000 i mån riktigt tungt att se men jag kan inget göra hon skulle ha sparat

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tja Anonym,

      Tungt att höra, har hon även höga kostnader? Jag räknar själv med garantipension eller lägre, därför är det viktigt att jobba upp en gene pension redan nu.

      Hoppas hon har det bra ändå. Med vänlig hälsning / Frihetsmaskinen

      Radera
  4. Hade min mor med, fast var väl ännu lägre på den tiden.

    Inget kul läge, men hon var ändå glad, men så fort jag började tjäna pengar tidigt sponsrade man sånt man tyckte hon borde ha.

    Typisk kvinnofälla, mannen tjänar mest, de kanske inte ens är gifta, kvinnan föder barnen, sen går mannen bort och kvinnan får 1 månad på sig att flytta från huset, inget arv, inget.

    Var så för min mor iaf.

    Kan tycka det är skumt så många kvinnor 50+ man pratar med som har noll koll på ekonomin, hänvisar till att mannen har kollen, sköter allt. Många av de kvinnorna är ju ändå oftast både smartare duktigare än männen, tar hand om barnen, hela släkten, koll på allt..

    SvaraRadera
  5. Hej, För mig var det tvärtom. Jag var hemmafru i tjugo år och fick lov att börja jobba efter en skilsmässa och det var väldigt svårt efter att ha ägt sin egen tid och varit helt fri i så många år. Jag kommer ihåg att jag alltid undrade hur de som jobbade hade tid att leva? Nu känns det ofta som om jag inte har tid att leva då jag springer med alla andra i ekorrhjulet och ständigt väntar på att det skall bli fredag igen. Men nu siktar jag på FIRE, och beräknar att jag är där om ca. 3-4-5 år beroende på om jag lyckas hålla min sparkvot. Ha en fin kväll. Du har en mycket fin och välskriven blogg! Kramen, Anneli

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vidriga jävel som paratiserat på din man i alla år skönt att han vakna och kicka ut dig

      Radera
    2. Vad vet du om det Anonym?

      Sen kan väl hemmafru vara ett typ av jobb med t ex om man har barn. Jäkla jobb och få upp alla ungar, ge frukost, handla, städa, tvätta, se till de läser läxor och kommer iväg på aktiviteter, ta hand om dem när de är sjuka, laga mat, o s v..

      Låter som mer än heltid för mig..

      Radera
    3. Mrs. Doubtfire. Tusen tack för att du försöker försvara mig och alla andra miljontals mammor. Men man skall helst bara ignorera en person som Anonym ovan. För sådana personer är så fega och veka och avundsjuka och oförskämda att de inte ens kan stå för sin åsikt med ett namn. De har vad jag kallar Cyber Courage. Den värsta sorten!
      Kramen och tack ännu en gång! Anneli

      Radera
    4. Till Anonym 4 oktober 2018 21:35

      Hej, Det finns mycket värre saker man kan vara än en före detta hemmafru som under 20 års tid upp gett upp egen karriär, egen inkomst och egen pension för att ta med sig hela familjen och följa med maken på alla hans utlandsstationeringar och uppdrag i Rikets tjänst som innebar flytt till ett nytt land vartannat år.

      Man kan vara en stackars oförskämd anonym fegis med taskig kvinnosyn som dessutom inte kan vara den skarpaste kniven i lådan som drar sådana slutsatser om människor de aldrig träffat eller egentligen vet något om. Gå och ställ dig i skamvrån!

      Anneli

      Radera
    5. Det är lugnt. Jag gillar kvinnor och förstår största jobbet är att föda barn, vara mor. Tycker sånt ska betalas bara.

      Sen tycker jag inte om jantelagare. Fått min beskärda del med.

      Skamvrån är en bra plats för dem. Eller att ta tag i sina egna liv, så de slipper bli bittra och ge utlopp för den bitterheten på nätet.

      Radera
    6. Totalt självvalt. Skyll dig själv.

      Radera
    7. Tja Annelie,


      Riktigt intressant att höra ditt perspektiv om det. Det blir ju som du säger lite tvärtom och jag kan förstå din känsla. grymt att du vet vad du vill och verkar vara en bra bit på väg mot målet, starkt jobbat!

      Tack för de fina orden om min blogg, jag uppskattar det verkligen och att du läser och kommenterar. Tråkigt med trista kommentarer från anonym, helt onödigt. Sen håller jag med Mrs Doubtfire att man inte bör vräka ut sig saker om personer man inte känner vilket du förklarade på ett bra sätt. Kör på mot din dröm! Vi kommer alltid ha folk som ska hitta massa fel oavsett vad man gör men det är ju bara vi själva som kan stoppa oss att nå våra mål :)

      Ha det bäst! Med vänlig hälsning / Frihetsmaskinen

      Radera
    8. Hej igen Annelie,

      Ville bara säga, bra skrivet! Det är inte rättvist att få ta skit på det sättet. Ingen vet som sagt vad du offrat och hur hårt du jobbat. Att i din situation ha ett mål som du vet att du vill nå och sen ta tag i det och jobba för att komma dit ör grymt bra! Att hitta fel hos andra leder inte att man själv får det bättre eller kommer närmre sina mål. Synd att inte fler letar möjligheter istället som fel och problem. Som du säger är det bättre att ignorera ord som inte är konstruktiva och istället fokusera på sitt eget, tror man mår- och lyckas bättre då.

      Med vänlig hälsning / Frihetsmaskinen

      Radera
    9. Tja Anonym,

      Varför så hårda ord? Alla kan inte tycka lika, gilla alla och hålla med om allt men det betyder inte att man bör säga vad som helst. Varken du eller jag känner Annelie och har ingen aning om hur hårt hon jobbat eller vad hon offrat för att komma dit hon är. Nu jobbar hon hårt för sin egen frihet eftersom hon vet vad hon vill ha och hon vill nå sitt mål. Det visar ju om något på grym vilja, målmedvetenhet och hårt arbete.

      Jag har som sagt inget emot olika åsikter överhuvudtaget men såna här inlägg måste jag ta bort i fortsättningen eftersom de inte tillför något konstruktivt alls. Tänk om det är en person som tar åt sig och mår dåligt av det, är det värt det? Är det inte bättre att vi pushar varande till våra mål så vi kan hjälpa att hålla motivationen uppe? Hoppas du förstår hur jag tänker och att vi kan ha en vänligare ton framöver :).

      Ha en grym dag! :) Med vänlig hälsning / Frihetsmaskinen

      Radera
  6. Ni tror att ni är några jävla hjältar för att ni varit hemma med barn det är ett jävla lyxlix ni är lata grisar som gnäller i efterhand på pensionen

    SvaraRadera
  7. Dessa kränka karlar, man ser dom överallt på internet nu förtiden.../Eva

    SvaraRadera
    Svar
    1. Männen är kungarna ni kvinnor är inget i det naturliga tillståndet är ni bara ett byte för den starkaste mannen

      Radera
  8. Anonym låter ju som en besviken man. Dessa troll alltså.. frågan är vad de får ut av det? Har aldrig riktigt fattat det. Däremot kan jag undra vad man får ut av att sitta irritera sig på okända på nätet.

    På vilket sätt det hjälper ens eget liv och framtid. Man måste ju vara rejält nere och må dåligt om man gör det. Tycker det dock är en smula intressant, läst en hel del om stalkers, nätstalkers, män som hatar kvinnor, kvinnor som hatar andra kvinnor, yadayada..

    Trollen ska man egentligen strunta i, men tycker det är rätt kul att tjafsa med dem mellan varven.. även om man tyvärr sänker sig till deras låga nivå, vilket inte gör en smartare.

    SvaraRadera
  9. Svenska kvinnor är skit tacka vet jag thai blås jobb varje morgon utan tjafs det bara görs

    SvaraRadera
  10. Hej allihopa. Jag såg kommentarer från personer som redan fått sitt lån från CHRISTY WALTON FINANCE och sedan bestämde jag mig för att söka efter deras rekommendationer och för några timmar sedan bekräftade jag på mitt eget bankkonto ett totalt belopp på $ 30.000 som jag bad om. Det här är verkligen en bra nyhet och jag råder alla som behöver ett riktigt lån att ansöka via deras email (christywalton355@gmail.com) Jag är glad nu att jag har fått lånet jag begärde

    SvaraRadera