Ska man räkna in värdet av sin bostad i frihetskapitalet? När jag startade min första ekonomiblogg 2009 var det mycket diskussioner om att bostaden absolut inte skulle räknas som en tillgång eller investering, det var ren konsumtion det handlade om. Själv har jag däremot alltid haft motsatta åsikter. Att jag gav mig in i bostadsmarknaden i mitten på 2000-talet är det bästa ekonomiska beslut jag tagit. Visst jag var inte med under 90-talskrisen men av dom som klarade sig ur det, har jag inte hört någon säga att man inte ska äga sin bostad.
Jag kan hålla med om att bostaden inte är en ren investering så länge man bor i den men om man tänker lite annorlunda så har det under hela min tid som bostadsägare varit så här:
- Att bo i bostadsrätt har alltid varit billigare än att hyra
- Priserna har alltid gått upp i längden (det var en krusning på ytan 2009, men den gav oss rekordlåga räntor, tack för det!)
- Du slipper hyreshöjningar i bostadsrätt. Hyror går alltid upp, räntor går upp och ner
- Du är fri att göra (i princip) vad du vill med en bostadsrätt, så som att måla om, renovera badrummet etc.
- Du har större möjlighet att påverka din boendemiljö och omgivning
Det här är bara några saker jag kommer på just nu, men det finns säkert fler fördelar med bostadsrätt. Men för att komma tillbaka till rubriken, hur kan bostaden påverka möjligheten till frihet? Jag tar min egen boendesituation som exempel. Jag bor nu i en tvåa på 56m2, köpt för 8 år sedan för 2 miljoner kronor. Om jag lägger lite marginal på räntan så betalar jag ungefär hälften mot vad liknade hyresrätter hyrs ut för i samma område. Visst det blir lite fel för i dagsläget går likadana lägenheter i mitt hus för runt 4 miljoner kronor. Så för att vara rättvis skall man väl räkna på det, men resultatet blir fortfarande att man tjänar på att köpa.
Min lägenhet har alltså ökat i värde med ungefär 2 miljoner på 8 år, med mäklararvode och reavinstskatt skulle jag fortfarande ha närmare 1,5 miljon i vinst vid en försäljning. Jag har alltså beräknat på dagens värdering fått 15.625kr/månad för att bo, om jag säljer nu dvs. Jag gör inte ens av med 15.000kr i månaden så det skulle täcka ett lyxliv för mig. Visst marknaden har varit extrem de senaste åren, men det sa man när jag köpte min första lägenhet 2005 också. I den lägenheten bodde jag faktiskt gratis på riktigt eftersom jag sålde den efter 1,5år, 50% dyrare än vad jag köpte den för.
Allt ovanstående är en viktig aspekt då det ger utrymme till ett väldigt bra sparande, även med en låg lön. Sparandet hamnar ju delvis i bostaden och delvis utanför genom att man har lägre boendekostnader i en bostadsrätt. Den andra delen är vid en ev. jobbexit och det är nu det blir intressant på riktigt. Säg att man säljer bostaden och flyttar till en billigare lägenhet i en mindre stad. helt plötsligt skulle kapitalet man kan frigöra räcka till både en kontantbetalning av boendet och de resterande pengarna skulle genom investering kunna täcka kostnaderna så att man bor helt gratis. Läs mer om hur jag räknat på det i det här inlägget om att sälja lägenheten och flytta till en mindre stad.
Hur ser ni på erat boende, ser ni det som en investering eller konsumtion?