Tåget har gått för ekonomisk frihet! - Ingen kommer kunna göra det jag gjorde igen

Efter att jag tog steget att sluta jobba och leva på portföljen har jag varit med om tidernas största börsuppgång. Som om det inte vore nog har jag sålt min bostad med bra vinst och även tjänat pengar på att hyra ut bostaden och inte minst, tagit extrajobb.

Med tanke på det här är det kanske så att tåget har gått för alla som siktar på ekonomisk frihet framöver, de förutsättningarna kommer aldrig uppstå igen, kanske måste du sikta på dubbla kapitalet för samma resultat.

Eller?

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar till Avanza

Min resa mot ekonomisk frihet har varit tur och flyt

Jag fick en kommentar på mitt förra blogginlägg som var precis som inledningen i det här inlägget. Jag tyckte det var intressanta tankar, men även lite som kanske inte stämmer riktigt.

Så istället för att svara med en jättelång kommentar tar jag upp det som ett inlägg, vill samtidigt tacka för bra tankar.

Jag börjar med den första saken...

Jag fick uppleva tidernas största börsuppgång

Var det verkligen så? Ja, jag slutade jobba i mars 2020, i botten på corona. Men jag kunde ju likarna slutat jobba i februari 2020, hade det låtit likadant då?

Min portfölj hade gått ner brutalt precis som alla andras. Jag var hyfsat säker på att den skulle återhämta sig ganska snabbt efter ett sånt fall och att mina 1,7m hade betydligt mer potential till bra ökning efter nedgången. Det är så det brukar se ut.

Och jag hade sålt av tillräckligt för att kunna leva 2 år på cashen eftersom jag hade så extremt låga fasta kostnader just då. Det var alltså lite plan i det jag gjorde, att portföljen skulle vara värd mer inom 1-2 år.

Det går att läsa på bloggen om mitt värde på portföljen innan nedgången.

Jag sålde en bostad med vinst

Absolut! Jag sålde något år efter jag slutade jobba bostaden jag bodde i. Det här har också alltid varit en del i planen av min ekonomiska frihet, även det här har jag skrivit väldigt mycket om på bloggen.

Redan i början pratade jag om bostadens betydelse för min frihet och kapitalet som låg i den. Jag har varit väldigt säker i värdeökningen på grund av att - det har varit så billigt att bo med räntorna i förhållande till priserna.

Det var nog först vid 2017 jag började tycka att bostäderna blev "dyra" och vid corona kände jag för första gången på riktigt att det var läge att "casha ut".

Priserna var på såna nivåer att om räntorna skulle gå tillbaka till normala nivåer skulle det bli väldigt dyrt att bo, typ 4ggr dyrare än när jag köpte den lägenhet jag bodde i då. Det p.g.a. en kombination att priserna dubblats under den tiden.

Jag valde alltså att sälja 2021, allt klaffade perfekt, både med våra planer vad vi ville göra och jag fick bra betalt i en marknad som enligt mig kändes toppig.

Varför jag inte hyrde ut

MÅNGA sa åt mig att inte sälja och hyra ut lägenheten istället, eftersom jag skulle missa fortsatt prisuppgång.

För mig var det självklart att sälja och det var bland annat på grund av:

• Priserna var väldigt höga och räntehöjningar skulle göra det "dyrt att bo" för första gången på länge enligt mig.
• Jag vill inte vara hyresvärd, speciellt inte eftersom vi skulle utomlands, ville inte ha eventuella problem.
• Kunde bara hyra ut 2 år, ville inte sitta i en seg marknad 2 år senare och "tvingas sälja" till lägre pris eftersom vi ändå tänkt sälja och inte behålla lägenheten.
• Jag ville sätta pengarna i arbete, såg mer potential i börsen än att en toppad bostadsmarknad ska fortsätta.

Var det bara tur? Delvis, kanske, vem vet?

Men samtidsigt, jag gjorde det och jag följde min plan, jag gjorde emot vad alla sa till mig. Hade jag sålt lägenheten idag, 3-4 år senare hade jag troligtvis fått lite mindre för den, eller behövt vänta LÄNGE för att få den såld. Marknaden är segare idag.

Som sagt, jag gjorde ett val, ett val som många andra inte hade gjort, ett val som var enligt planen och passade bra in i livet.

Kommer andra kunna göra exakt likadant? Nej, ingen kommer kunna sälja samma lägenhet vid samma tidpunkt som mig, tiden har passerat.

Kommer andra kunna göra samma sak med en annan lägenhet? Ja det tror jag, när och hur vet jag inte. Eller kanske med något annat.

Vi hyrde ut bostaden med vinst

Nej! Vi har aldrig hyrt ut vår bostad, så vet inte vad det kommer ifrån. Men det är ju något man kunnat göra.

Som sagt, många tyckte jag skulle skita i att sälja lägenheten och hyra ut den istället. För mig var det aldrig något alternativ. Förutom att jag inte ville ha eventuella problem med en jobbig hyresgäst så var det inte ekonomiskt försvarbart enligt mig.

Pengarna jag fick loss skulle generera bättre avkastning på börsen än vad jag skulle göra genom att hyra ut lägenheten. Dessutom var det bra säljläge, alltså en risk att få sämre betalt om jag sålde senare.

Jag har tagit extrajobb

Ja typ, inte tagit extrajobb men jag har kört lite egna projekt, som dragit in lite extrapengar. Har alltså aldrig jobbat en enda timme för någon annan sen jag slutade jobba, men har fått pengar från annat håll än börsen.

Även det här är enligt plan, som också går att läsa om på fler ställen på bloggen. Jag har aldrig haft en tanke på att vara helt passiv, det är inte jag som person, ser jag en möjlighet och tycker det är kul så blir det ofta att jag kör.

Och ofta brukar mina hobbys på något sätt dra in en krona här och där, det bara blir så. Och småpengar gör stor skillnad när man inte har någon inkomst förutom från kapital.

Jag har alltså bara haft tur och extremt bra timing?

Så är anledningen att jag lyckats med det här och har en större portfölj idag, nästan 5 år senare, bara tur?

Jag tycker inte det, men det är ju upp till andra att avgöra. Jag har anpassat mig hela vägen för att det här ska fungera.

Hade jag t.ex. direkt dragit ut på en långresa och bott på hotell det första jag gjorde så hade det inte fungerat, men det var inte så jag gjorde.

I början levde jag extremt billigt vilket gjorde att portföljen snabbt återhämtade sig från corona-dippen och senare har jag rest, när portföljen var större.

Jag sålde lägenheten när läget uppstod, jag hade förberett mig för det och var beredd att utnyttja läget om/när det kommer. Det är inget som bara kom från ingenstans.

Många kan känna otur att de inte hann sälja på toppen, men inser inte att de aldrig varit i ett läge att sälja. De har inte förberett sig i god tid. Vart ska de bo då? Etc..

Jag hade haft det som plan sedan länge, jag tror många missar sånt här.

Det jag vill säga är nog att allt handlar om timing i livet. Och den kan man påverka för att få "bra timing" i sitt liv.

Om man på riktigt tror att det bara handlar ren timing eller tur som inte går att påverka så känns det lite som att ge upp på en gång.

De bästa möjligheterna har inte visat sig än

Man kan ju säga att jag hade tur som:

• Var med om en börsuppgång efter jag slutat jobba
• Kunde sälja en bostad med bra vinst
• Har hittat extrainkomster som bidragit
• Etc.

Men då väljer man ju att inte se hela sanningen.

Börsuppgång

En börsuppgång kommer alla ha möjlighet att vara med om, vi vet inte när, men vi kan förbereda oss genom att spara och investera i börsen.

Om man gör det är det inte "tur" enligt mig om man råkar vara med om en stor börsuppgång. Men man får räkna med nedgångar på vägen.

Sälja bostad med vinst

Att sälja en bostad med vinst kommer också alla ha möjlighet att vara med om, vi vet inte när, men vi kan förbereda oss genom att bygga upp ett kapital så vi kan köpa en bostad när den dyker upp.

Om vi köper enbart på känslor på toppen av marknaden och inte planerat så vi tvingas flytta efter 2 år, ja då är risken stor att vi får sälja med förlust. Men det är inte otur, det är dålig planering.

På samma sätt. Om du sparar ihop ett kapital så att du är redo att köpa en bostad när tillfället dyker upp, inte köper över dina tillgångar och gör ett bra köp och bor där i 10 år. Ja, då är sannolikheten stor att det blir en helt ok affär.

Hitta extrainkomster

Att hitta extrainkomster gör stor skillnad enligt mig om man ska leva på kapitalet. Det ger trygghet, är roligt och känns meningsfullt.

Men det är inget som bara kommer utan driv eller motivation. Du får "jobba" för det även om det inte är som ett jobb. Se det mer som träning, vill du bli vältränad måste du göra något.

Att jag haft extrainkomster beror på att jag tycker det är kul att hitta extrainkomster, då dyker de upp. Letar du inte så kommer du alltid missa dom, då måste du förlita dig 100% på kapitalet eller ta ett "jobb" något som jag själv skulle ha svårt med.

Alla har olika förutsättningar

Som avslutning vill jag bara gå igenom det här med att alla har olika förutsättningar. Och här kan jag hålla med, jag har haft bra förutsättningar att skapa ett ekonomiskt fritt liv på hyfsat lite kapital.

Jag har inga barn vilket gör det svårare och jag bor med sambo, vilket gör kostnaderna lägre (delade).

Men! Där slutar mina "bra förutsättningar", jag har inte fått ett stort arv eller vuxit upp med speciellt bra förutsättningar varken för att utbilda mig eller spara pengar, jag valde en väg som möjliggjorde sparandet och spelade efter de regler som finns. T.ex. bostadsmarknaden, börsen etc.

Spelreglerna ändras hela tiden så antingen får man acceptera spelet och anpassa sig, eller så får man lägga sig ner och ge upp. Tyvärr ser det ut så och det spelar ingen roll om man gillar det eller inte.

Tack för bra kommentar Joakim, det gav inspiration till det här inlägget och se det bara som ett svar och ingen kritik, Jag tyckte bara det var intressanta saker att ta upp och passade bättre i ett separat inlägg! :)

Hur ser ni på allt det här? :)

Vill du räkna ut hur mycket du behöver för att bli ekonomiskt oberoende? Gör det på kalkylatorn hos Avanza här!

4%-regeln stämmer ju inte!

4% regeln är en gammal beräkning på när man kan leva på kapitalet och enligt många en väldigt hård regel som man absolut ska följa om man ska leva på sitt kapital.

Jag har aldrig riktigt hållit med om det och efter en tweet på Twitter/X igår funderade jag ännu mer över det här och tänkte skriva lite om mina argument varför jag inte följer 4%-regeln och varför den är fel enligt mig.

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar till Avanza

Vad är 4%-regeln?

Innan vi går vidare så går vi bara igenom vad 4%-regeln är. Kort förklarat är det en studie som visat att om man plockar 4% av sitt kapital varje år så räcker det i minst 30 år utan att ta slut. Eller något sånt.

Jag ska vara ärlig att jag inte har 100% koll på vad reglerna säger, mycket för att jag själv inte varit intresserad av att följa den fullt ut.

Jag själv kör på 6% uttag och har gjort det i snart 5 år.

Varför 4% regeln är fel!

Nu ska vi gå igenom varför 4%-regeln är kass enligt mig. Och innan jag börjar vill jag bara säga, det här är mina åsikter, inga fakta och bara vad jag tycker.

Man räknar på för låg avkastning

Vad jag har förstått så är 4%-regeln inte beräknad på att man ligger 100% i aktier/fonder, utan även en betydande del räntor. Man räknar alltså på en lägre avkastning än om man kör typ 90-100% indexfonder. (Jag kan ha fel här, orkar inte uppdatera mig, rätta mig gärna).

Visst räntor "säkrar upp" kapital i dåliga tider. Men med en lägre avkastning kommer kapitalet ta slut fortare när det används.

4%-regeln utgår från att vi är handlingsförlamade och ser allt i svart/vitt

Nu till det som jag tycker är sämst med 4%-regeln, nämligen att den utgår från att vi är helt handlingsförlamade och att allt är antingen eller.

Den är beräknad på att vi:

• Inkomst - Inte kommer ha någon form av liten inkomst efter att vi slutat jobba
• Anpassning - Att vi inte på något sätt kan anpassa våra kostnader eller uttag om det skulle behövas
• Pension - Vad jag vet tar den ingen hänsyn till framtida pension (Återkommer till det)

Det låter mer eller mindre som en vanlig pension där man tänkt sluta jobba, sätta sig i solstolen och dricka drinkar.

Visst, det kanske så den är beräknad, men många av oss som jobbar, sparar och investerar oss till frihet i Sverige, gör det ju i ung ålder. För egen del har det iaf aldrig varit en plan att sluta jobba och bli inaktiv.

Sant, de flesta sakerna jag gör kostar pengar (skidåkning, resor, mtb etc.) men en del saker drar in lite pengar här och där, det ser jag som oundvikligt om man är någorlunda driven av sig. Det kommer ofta av sig själv.

Inkomst efter man slutat jobba

För mig är det inte alls svårt att hitta små inkomster om jag vill. Många hakar upp sig på att det måste vara så stora saker, att man måste starta ett seriöst företag etc. men glömmer att om man har inkomst från kapital att leva på så finns det inga krav på vad det du gör ska dra in.

Samtidigt gör varje extra krona väldigt stor skillnad om man redan har så man klarar sig. Själv räknar jag ju att leva på 6% av mitt kapital vilket ger 28.000kr/mån, ganska exakt en svensk medianlön. För mig med låga kostnader ger det ett väldigt bra liv (för mig alltså).

Jag behöver alltså inte dra in några extra pengar men gör det ändå. Varför? För att det bara blir så, mina intressen har en tendens att generera sidoinkomster och jag tycker det är grymt kul, men gör det bara när jag känner för det och släpper det helt närt jag tröttnar eller har annat för mig.

Ett exempel på en nästan löjlig extrainkomst som många inte skulle kalla extrainkomst är arbitrage, förra året täckte mina arbitrage-affärer nästan hela min nuvarande boendekostnad. Och det är inte många timmar som lagts på det, bara ett exempel!

Kör några såna grejer så har du typ dina fasta kostnader och mat betalade, om du har låga kostnader dvs. (Återkommer till det).

Vi kan anpassa oss

4%-regeln utgår från att vi inte kan anpassa oss alls, att vi är helt statiska oavsett vad som händer. Visst, jag vet att många vill planera ett sånt liv men ärligt, jag tror aldrig man kommer känna sig trygg med den inställningen.

Den vanligaste oron och argumentet jag får att min kalkyl inte kommer hålla är: "Men om börsen kraschar är du körd"!

Nej! Jag är inte körd då, och jag ska förklara varför.

1. Jag har tillräckligt med cash för att fortsätta leva precis som jag gör i 2-3 år till. Mao kan jag skippa uttag från portföljen tills börsen återhämtat sig. Jag räknar med att den gör det på 2-3år, en risk jag är beredd att ta.
2. Om börsen skulle krascha kan jag lätt anpassa mina kostnader. Jag har låga fasta kostnader vilket gör det jättelätt att styra. Jag kan utan problem dra ner mina kostnader till 1/3-del och ändå leva helt ok i dagsläget (Återkommer till det här längre ner).
3. Extra inkomster - Om börsen kraschar kan man alltid dra in lite cash tillfälligt från annat håll.

Enligt mig är alltså en börskrasch inget jag kan oroa mig för om jag vill leva som jag gör. Jag tror inte går om man är rädd för det. Vad tror ni?

I Sverige har vi pension

För egen del räknar jag inte med någon pension i kalkylen då jag är så pass ung, kommer det en garantipension den dagen så är det en bonus. Och helt klart en välkommen bonus!

Men! Något jag inte förstår är de som är 50+ och som har haft bra inkomster och jobb under livet, som är rädda för att ta steget ut i friheten? De som jobbat in tjänstepension som de kan plocka vid 55 (?) och dessutom sitter på kapital som genererar tillräckligt även med 4% uttag.

I min värld är risken 0 (Noll). Jag menar det handlar om 5 år man ska klara sig på kapitalet innan man får in extra från pensionen. Jag har kanske missat något så kommentera gärna :).

Din rädsla kommer hindra dig från att bli fri

Något jag reagerar på när man pratar med folk är att rädslan för att misslyckas alltid tar över viljan att lyckas.

Det känns som att de flesta är så rädda att något ska gå fel att de hellre skjuter på sina drömmar.

Säg att du har drömmar som bromsas av att du måste vara på ett jobb 5 dagar i veckan. Det är många som kan känna igen sig i den situationen, och för de flesta är den enda lösningen att hitta en ny lösning.

Och vill du t.ex. spendera vintrarna i Spanien eller somrarna i din segelbåt är sannolikheten stor att många måste välja mellan sitt 9-5 och sin dröm.

Många väljer då att stanna kvar eftersom de är rädda att pengarna ska ta slut. Det dom ofta är rädda för är att om de slutar jobba och pengarna tar slut, kommer de tvingas tillbaka till sitt jobb.

De vågar alltså inte följa sin dröm i rädsla av att hamna där de befinner sig just idag. Och risken är att det hindrar de från att följa sin dröm i resten av deras liv.

Man måste helt enkelt acceptera att inget i livet är garanterat, hur mycket pengar du än sparar ihop kan det alltid skita sig. Det viktiga är att du redan från start känner att det har varit värt det, oavsett vad som händer.

Nå din ekonomiska frihet snabbare - Var flexibel

Istället för att sätta statiska mål och en förhoppning om 100% garanti (vilket är omöjligt) kan du vara flexibel och nå ditt mål.

För ärligt, om du måste ha 100% garanti kommer du bara drömma resten av livet, du kan aldrig nå dit.

Själv såg jag det i 3 steg:

1. Absolut nödvändiga kostnader

2. Kostnader som gör livet bekvämt

3. Kostnader för livet deluxe

1. Absolut nödvändiga kostnader

Första steget är absolut nödvändiga kostnader för att ha tak över huvudet och mat på bordet. Här kommer låga fasta kostnader spela stor roll.

Har du fasta kostnader på 3000kr och äter för 3000kr per månad klarar du dig på ett kapital på 1,2 miljoner om du plockar 6%.

Om du däremot har boendekostnader på 18.000kr och äter för 10.000kr per månad behöver du ett kapital på 5,6 miljoner om du plockar 6%.

Men! Det är inte bara kapitalkravet som ökar med högre fasta kostnader, även risken... Men det tar jag längre ner.

Redan när kapitalet täcker absolut nödvändiga kostnader kan många välja att hoppa av ekorrhjulet. Men det krävs ett visst driv, ett perfekt läge att starta eget, plugga, etc. utan press på inkomst direkt.

2. Kostnader som gör livet bekvämt

Steg 2 är när man når ett kapital som möjliggör uttag som täcker även ett bekvämare liv utöver mat och boende. Typ äta ute, hobbys, någon resa etc.

Här är det ju bara du själv som kan bestämma hur mycket du behöver, för egen del ville jag att det skulle täcka allt för ett bra liv där jag kan göra allt jag vill i vardagen.

För mig innebar det skidåkning, mtb, dra iväg på sommaren osv.

3. Kostnader för livet deluxe

Sista steget är grymt individuellt. För mig var det här en gräns där jag kan resa på heltid, flytta dit jag vill och egentligen göra exakt vad jag vill. Med betoning på vad JAG vill, inte vad andra vill.

Det är bara du som vet vad du vill göra och blir lycklig av så låt dig inte påverkas av andra som säger att man måste ha 50m för att kalla sig fri.

Det är ditt liv. Lev det istället för att sätta begränsningar, och spendera absolut ingen tid på att lyssna på andra som säger hur du ska leva ditt liv.

Själv ser jag mig ha nått hit, sedan jag slutade jobba har jag rest på heltid, flyttat till och bott på skidort och åkt skidor varje dag, bott utomlands etc.

Många skulle säga att jag inte är där. Men som sagt, jag är lycklig, jag är nöjd och känner inte att jag behöver mer för att göra det jag vill.

Som sagt, det är ditt liv, gör dig själv och lycklig och dina nära. Livet är för kort för att göra som andra säger.

Låt oss gå in på varför höga fasta kostnader är en risk...

Risken med höga fasta kostnader

Om vi tar 2 personer som lever på samma kapital kommer den med högre fasta kostnader ta en mycket högre risk, jag ska förklara.

Person 1:

• Totala boendekostnader & räkningar = 3000kr/mån
• Övrigt (Mat, resor, hobbys etc.) = 25.000kr/mån

Person 2:

• Totala boendekostnader & räkningar = 18.000kr/mån
• Övrigt (Mat, resor, hobbys etc.) = 10.000kr/mån

Båda lever på sin portfölj som är värd 5,6 miljoner kronor. De plockar 6% från den varje år.

Om börsen skulle gå sämre så kan person täcka sina fasta kostnader med ett uttag på 0,6%. Resten kan han justera eftersom det är rörliga kostnader.

Person 2 behöver plocka nästan 4% bara för att täcka sina fasta kostnader. Självklart är risken enormt mycket högre för person nummer 2.

Hur kostnadsfördelningen ser ut har alltså enorm betydelse för tryggheten i att våga ta steget med ett högre uttag av kapital.

Leva upp kapitalet

En till grej med 4% regeln, kanske räknar de så? (som sagt inte orkat sätta mig in i det så noga).

Nästan alla som siktar på att leva på sitt kapital eller FIRE (själv gillar jag inte benämningen) räknar aldrig på att kapitalet ska minska i värde.

'

Jag fattar om man vill lämna efter sig ett stort kapital, men om du inte vill det eller kanske tänka dig att lämna hela kapitalet så kan du ju leva upp en del av det.

Här kan man ju räkna hur man vill och risken är ju stor om man räknar fel. Själv räknar jag faktiskt inte att leva upp kapitalet, men jag ser det som en trygghet att veta att jag faktiskt kan nalla av kapitalet om det skulle behövas.

Tror återigen att det är lättare och tryggare att nalla på kapitalet ju äldre man är, främst för att det inte ska räcka lika lång tid men även för man är närmre pension. Jag skulle själv känna mig tryggare att nalla av kapitalet om jag var äldre.

Har levt på 6% av mitt kapital i 5 år & ska göra det livet ut

Som avslutning tänkte jag bara kort sammanfatta min resa och hur den ändrats sen jag slutade jobba och började leva på portföljen som då var värd 1,7m.

Jag slutade jobba 2020 i coronadippen, portföljen var i botten och jag bodde i en bostadsrätt med låga fasta kostnader. Min budget då låg på knappa 10k/mån, men jag ville bara vara ledig och hade redan allt för ett roligt liv och bodde på ett bra ställe.

Efter det har självklart portföljen ökat i värde samtidigt som jag sålt bostaden och investerat. Jag har flyttat och bott på ställen många åker på semester till, åkt skidor på heltid och rest på heltid när det vara kallt och grått i Sverige som exempel.

Snabbspolat snart 5 år framåt har portföljvärdet ökat till dryga 5,5m och jag räknar på ett uttag på 28k/mån. Vissa månader blir det 10k, andra kan det bli 40k.

Just nu har jag extremt låga fasta kostnader som ligger på dryga 5% av mitt planerade uttag, men det har varierat under de här åren och även legat på 25-30%.

Hade aldrig varit här om jag låste mig vid 4%-regeln

Summerat kan jag bara konstatera att för egen del är jag extremt glad att jag inte slaviskt följt 45-regeln, jag hade aldrig Variot där jag är idag då. Och framförallt inte fått uppleva allt jag upplevt de här senaste 5 åren!

Jag är enormt tacksam och skulle inte ångra mig även om börsen kraschade och nollades imorgon. Och att vara medveten om det tror jag är viktigt.

Att jag känner sån tacksamhet och övertygelse ger mig ett lugn och trygghet i att njuta av situationen jag är i.

Jag säger tänker varje dag hur tacksam jag är för det jag fått och får uppleva varje dag, som jag vet jag aldrig hade upplevt om jag inte våga ta steget där för 5 år sen...

..fast alla sa att det inte skulle gå... fast 4%-regeln sa att det inte skulle gå... så gick det! Jag står här idag, ekonomiskt starkare än innan, med massa upplevelser och så tacksam!

Men självklart har jag anpassat mig efter vägen, utan att tänka på det, det är liksom en självklarhet och inget som spelar någon roll när man får leva det liv man vill leva.

Det är och kommer alltid vara värt de uppoffringar som krävs, iaf för mig. Vi alla väljer våra egna liv, möjligheten finns där.

Sorry om blogginlägget spårade ur lite. Jag vill i grunden bara inspirera de som vill göra samma resa som mig själv och har samma mål. Vet att många tycker jag är en luffare, men så är det, alla tycker inte lika.

För er som kämpar mot ekonomisk frihet, kör på, håll planen, det är så värt det! :)

Vad tycker du om 4%-regeln?

Vill du räkna ut hur mycket du behöver för att bli ekonomiskt oberoende? Gör det på kalkylatorn hos Avanza här!