Nu är det annorlunda. Jag tjänar betydligt mindre varje månad, även om jag inte tjänade mycket då. Jag har inte råd att köpa lika mycket saker som förut. Jag får tänka igen mina köp av resor och planera på ett annorlunda sätt för att ha råd nu. Jag lever på ett annat sätt, men det betyder inte att det är något dåligt, snarare tvärtom. Men självklart är det bara hur jag känner.
För min del trivs jag bättre med mer tid och mindre pengar. Jag behöver inte mer än vad jag har nu, men samtidigt förstår jag om det inte passar alla. tidigare i livet strävade jag efter att ständigt utvecklas. Att utvecklas betydde att tjäna mer pengar, göra mer saker, att hela tiden jobba sig högre upp på den moderna behovstrappan. Nu står mitt behov att vara lycklig betydligt högre än alla andra steg och det är inte krångligare än så. Efter många motgångar-, förvirrade- och hårda perioder i livet så känns det riktigt bra att kunna säga att jag är lyckligare nu.
Är du lyckligare nu? Vad saknas för att komma dit?
