måndag 7 september 2020

Våga ta risker i livet annars kommer du aldrig att lyckas!

Jag satt och läste lite gamla blogginlägg på min- och andras bloggar och slogs av hur många som inte vågar ta några risker i livet, eller snarare risker för att uppnå ekonomisk frihet. För mig är det en självklarhet att vi måste ta risker för att bryta oss loss från ekorrhjulet. Om vi är eviga trygghetsnarkomaner så kommer vi att skapa ett eget ekorrhjul i jakten på frihet.

Helt seriöst, vi tar mycket större risker dagligen! Vi gör saker som riskerar vår hälsa och vårat liv, däremot är vi livrädda att riskera vår ekonomi. Ofta tror jag inte vi vet vad vi är rädda för, själv är jag mer rädd för vad jag missar genom att vara för rädd att misslyckas. Vi måste ta en risk om vi vill nå våra mål, oavsett vad det är.

Innehåller affiliatelänkar

Vi måste våga ta risker i livet


Det roliga är att ett vanligt argument kan vara: "-Jag vill vill kunna leva på 2-3% av kapitalet och ha någon miljon extra som marginal". Samma person kan också säga "Jag skulle aldrig vilja sitta hemma hela dagarna, då blir man förslappad och hjärnan fungerar inte".

Det här blir lite motsägelsefullt i mina ögon. Borde det inte vara bättre att ta en risk istället för att spara ihop till både hängslen, flytväst och airbag? Varför ha så stor säkerhetsmarginal så att vi absolut inte under några omständigheter ska behöva jobba en minut till i livet om vi ändå inte vill det?

Är det en ursäkt för att aldrig nå målet? Är det ett sätt att slippa utsätta sig för den stora faran det innebär att sluta jobba? Är vi för rädda för att uppfylla våra drömmar?

Du kommer aldrig att lyckas om du är rädd för att misslyckas


Sanningen är den att om du alltid jobbar hårdare för att undvika att misslyckas än vad du gör för att lyckas så kommer du aldrig att lyckas. Vi ser det här hela tiden, från allt från företagande, till träning och ekonomi.

Hur många säger inte att de vill starta eget företag men istället för att faktiskt göra saker som kan förverkliga den drömmen så gör de massa saker som inte leder dem närmre målet. Istället för att fokusera på konkreta saker som ger effekt fokuserar man på saker som aldrig kommer att starta ett företag.

Jag är själv så glad att jag vågade ta beslutet att börja spara seriöst i aktier, ett beslut som idag har gjort mig ekonomiskt fri. Ett beslut som gjort att jag idag bestämmer helt över min egen tid. Om det inte var för att jag började investera för drygt 10 år sedan hade jag varit kvar i ekorrhjulet.





Ekonomisk frihet handlar inte om pengar


Ok, nu tjatar jag om ekonomisk frihet, ledsen men ni får ta det, för det är vad den här bloggen handlar om. Om det är så att du vill bli ekonomiskt fri så måste du släppa fokuset från pengarna. Pengarna är ett viktigt verktyg för att bli fri men om du aldrig kan släppa dom så blir du inte fri.

Återigen, hur många ser vi inte som har mer än tillräckligt för att sluta jobba, som har målet att bli fri men som ändå strävar efter mer? Visst, det kan finnas en drivkraft i det, det förstår jag. Men det är ingen ursäkt för att stanna på ett jobb man inte trivs på, vilket många tyvärr gör.

..och jo, visst handlar ekonomisk frihet om pengar, men jag hoppas ni fattar poängen ;)

Risker jag tog som gjorde mig fri


Jag är idag själv ekonomiskt fri medan många skulle säga att jag inte alls är det. Det är helt ok, de som säger att jag inte är fri säger det för att de jämför med sig själva. Jag behöver inte större portfölj än vad jag har, halva mitt mål är att inte tänka på pengar och ha "tillräckligt", inte mycket.

De risker jag har tagit som gjort mig fri är framförallt att jag vågade börja med aktier och köra all in, att jag vågade säga upp mig från jobbet, trots att jag inte visste vad jag skulle göra istället. Att jag vågade starta eget inom något jag aldrig jobbat med innan och att jag vågade trappa ner och gå ut i friheten på ett litet kapital

Jag har sett att det fungerar och jag vet att jag klarar mig. Jag är inte orolig för framtiden och speciellt inte för ekonomin, ekonomin är en liten sak i livet, bara vi klarar oss.





Tar du så mycket risk i livet som du vill?


Om du känner dig nöjd med livet, ändra inget. Om du känner att du saknar något, fråga dig själv varför. Många verkar tro att jag slutade jobba för att jag hatade mitt jobb. Visst, jag kanske inte älskade att sitta fast inomhus alla soliga dagar eller att typ aldrig hinna utnyttja dagsljuset på vintern, men är det fel att känna så?

Att ekonomisk frihet handlar om att hata sitt jobb förstår jag inte, det handlar snarare om att älska livet! Jag älskar mitt liv, mitt liv, det livet utanför jobbet där jag bestämmer själv vad jag gör, vilka jag umgås med, vad jag jobbar med.

Däremot har det krävts mycket risk och handlingskraft för att komma dit och nej, jag älskade faktiskt inte att sitta instängd på ett kontor när jag kunde ha gjort roligare saker istället. Jag säger inget om att det är fel att gilla det men jag gjorde inte det. Det tillhör inte ett av mina stora nöjen i livet.

Däremot älskar jag att jobba på egna projekt, när jag själv vill, med de jag själv vill. Det är helt annorlunda enligt mig :).

Vad tycker ni? Är vi generellt sett för fega i livet? Är jobbet något vi måste ha för att må bra?


Vill du komma igång med aktier idag? Öppna ett aktiekonto gratis på 3 minuter här!

Läs mer:

4 kommentarer:

  1. Det kan ju vara så enkelt att vi är rädda för vad grannar och vänner tycker, vi måste ju göra lika som alla andra, inte sticka ut PÅ nåt sätt!!!!!!!

    SvaraRadera
  2. För 10 år sedan var jag ofrivilligt arbetsbefriad ("arbetssökande") och då var det enda jag behövde att jobb för att må bra.

    När jag fick jobb blev allt bättre: ekonomi, socialt, rutiner...

    Men att självvalt sluta ett jobb med en plan och ekonomiska möjligheter till det skulle vara helt annorlunda.

    Feg är jag absolut. Älskar att ha fast arbetsplats, fasta arbetstider. Arbetsuppgifterna däremot är varierande och åtminstone ibland nyskapande. Skulle inte våga öppna egen låda om jag inte hade rejält med kapital och/eller åtminstone en stadig kund redan från start.

    SvaraRadera
  3. Den där friheten är svår att förstå när dom flesta aldrig tar mer än 4 veckor semester. Börjar man testa att dubbla den tiden, undrar man va fasen man gör på jobbet ;) många är så insnöade och tror dom ska rädda världen varje dag.

    SvaraRadera
  4. Jag tror att jag är en person som tar en hel del risker, vanligtvis handlar det om att jag känner att jag inte är där jag vill vara och så tar jag ett hopp ut i något okänt. Än så länge har det alltid gynnat mig, jag har fått ett välbetalt jobb som jag trivs med och jag mår för det mesta bra med livet. Jag tror definitivt att det finns många som är rädda för att ta risker, framförallt ser jag det med människor som säger sig ogilla sitt jobb men inte vågar ta språnget och testa något helt nytt.

    SvaraRadera