tisdag 23 juni 2020

Jobba livet ut och njuta sen, eller börja redan idag?

Många kommer att jobba livet ut för att sen vid 65 eller är det 70 (?) gå i pension för att "njuta av det goda livet". Det kan låta raljant men sanningen är att det faktiskt ser ut så här. Det är så extremt lätt att skjuta upp livet att de flestas liv faktiskt kommer att se ut så här, även om det är lite förenklat förklarat såklart.

Varför ska man jobba hela livet för att njuta sen? Får man ett bättre liv genom att spara onödigt mycket pengar på hög? Kommer man att leva ett bättre liv genom den extra trygghet ett större kapital ger eller varför jagar vi alltid vidare efter lite till, lite mer?




Innehåller affiliatelänkar

Jobba inte livet ut, lev livet fullt ut!


Nu var det ett tag sen jag skrev på bloggen och förklaringen är att jag för tillfället njuter fullt ut av livet. Jag är snart inne på min fjärde månad som i livet som ekonomiskt oberoende och det är faktiskt underbart. Jag vet, bara att jag säger att jag är ekonomiskt oberoende kommer att få vissa att ifrågasätta det jag säger men jag kommer tillbaka till det längre ner.

Jag har nämligen inget stort kapital, kanske drygt 2 miljoner men det räcker för mig. Jag har faktiskt inte ens kollat portföljen på över en månad, vissa skulle kalla mig dum, jag ser det som frihet. Att tänka på pengar är inget jag förknippar med frihet och storleken på kapitalet har faktiskt inte så mycket med det att göra.

Räkna ut vad du behöver för att täcka dina fasta kostnader varje månad: Bostad, räkningar, mat och telefon. Räkna sen hur stort kapital du behöver för att täcka det. Det gör du genom att ta dina årliga kostnader delat på 0,04. När du har gjort det kan du räkna ut i den här sparkalkylatorn på hur länge- och hur mycket du måste spara varje månad för att bli ekonomiskt oberoende.

Många kommer att jobba livet ut alldeles i onödan


Jag vet att många inte håller med mig i mitt tänk och det är ok. Däremot så tycker jag att alldeles för många jobbar alldeles för länge. Det räcker med att prata med äldre personer för att inse att de flesta inte tänker på det här förrän det är försent.

Alla pensionärer jag pratat med älskar sitt liv efter pensionen, de har tid för saker de aldrig hann med innan. samma personer var rädda för pensionen och att de inte skulle kunna fylla dagarna med saker att göra. Sanningen är att i många fall vill vi inte se vad vi går miste om genom att sitta på ett kontor hela dagarna.

Jag köper att många har jobb de trivs med men samtidigt köper jag inte att de inte skulle byta ut en del av den tiden mot andra saker om de kunde, eller ville, eller insåg värdet i det...




Om du fick välja helt själv, skulle du spendera 8h varje dag på jobbet då?


Ärligt? Jag skulle aldrig svara ja på den frågan, visst skulle jag kunna jobba, men inte varje dag och 8 timmar plus restid, för någon annan och göra vad någon annan sa åt mig. Det är i alla fall mitt ärliga svar.

Att jobba för sig själv, i projekt man brinner för, på sina vilkkor är en helt annan sak. Sen är det inte lätt att bryta mot normen och gå sin egen väg. Det är grymt svårt men det går och vi har trots allt bara ett liv, vi har inte mer tid än så, vi får bara en chans. Jag väljer att leva mitt liv som ekonomiskt fri.

Jag kanske kommer att misslyckas, men jag kan lika gärna lyckas. Då kan jag glädja mig över att jag tog chansen utan att vänta 10 år till. När jag hade hälsan, när mina kära hade hälsan, när allt var som bäst...

Vi måste våga nöja oss, vi kan inte sträva vidare hela tiden


Ett vanligt synsätt bland samhället och ekorrhjulandet är att vi alltid, ständigt och varje dag ska sträva vidare, bli bättre och aldrig nöja oss med det vi har. Ekorrhjulet. Det känns så fel, vi måste våga nöja oss med att inte imponera på folk vi inte bryr oss om. Vi kan aldrig bli lyckliga om vi inte är nöjda där vi är.

Det här är också grymt svårt att både inse- och ta tag i, men grymt skönt när man lyckas med. Att känna sig nöjd med det man har är en mäktig känsla men samtidigt kommer det finnas folk som ser dig som lat eller utan ambitioner. Men kanske är det du som kommit längre i livet?

Det känns som vi ofta gör livet svårare än vad det är och att vi själva skapar svårigheterna i våra liv. Om vi istället skalar ner och förenklar som blir allt i livet lättare. På alla plan. Om vi tar till höger när alla går vänster som slipper vi många motgångar som vi annars fått uppleva. Om vi lär oss uppskatta små saker så behöver vi inte de onödiga och tidskrävande sakerna som göra att vi inte får det vi egentligen vill ha.




Jag älskar mitt liv i friheten


Som sagt, många skulle säga att mitt kapital är för litet för att leva på. Att jag måste ha minst 5 miljoner på kontot för att kalla mig ekonomiskt fri. Samtidigt gör jag vad jag vill om dagarna, jag mår bättre än någonsin och känner inga krav eller någon stress över något i livet.

Vi får helt enkelt se om några år hur det gick. Hur det än går är jag glad att jag tog chansen medan jag hade den. Livet förändras varje dag. Det du vill idag kan ändras imorgon. De du umgås med kanske inte är här om 10 år. Ekonomisk frihet handlar om pengar, det är matematik. Men det handlar lika mycket om mindset och mental förändring, den tar längre tid än att spara ihop pengarna som behövs.

Därför tror jag att det kan vara bra att ta steget tidigare än planerat och absolut inte skjuta upp det, risken för "one more year syndrome" ökar för varje dag du väntar lite till...

Tänker jag fel? Jag tar gärna synpunkter på mitt tänk och input om hur ni tänker :).


Släng ekorrhjulet på hyllan och bygg en pengamaskin! Läs mer om hur du kommer igång med- och väljer aktier på Avanza här!

7 kommentarer:

  1. Jag gillar mitt jobb som det är idag, men som konsult vet man att det snabbt kan ändras och ett roligt och lagom krävande uppdrag kan bytas ut till ett jättetråkigt och stressigt sådant.

    Jag hade absolut kunnat tänka mig att jobba tis-tors 6 timmar om dagen, kanske 8 på vinterhalvåret. Inte många jobb som erbjuder den typen av frihet. När jag säge rupp mig vill jag absolut ha något att pyssla med, och inte bara hänga med familjen hela tiden, då skulle vi nog alla bli tokiga. Något med bilar har jag tänkt mig, t.ex. detailing (bilvård) eller liknande. Då kan man ta några tusen för varje bil för att dryga ut inkomsten och fixa så många bilar man känner för. Alla grejor har jag redan hemma.

    Man ska absolut inte stanna kvar för länge på sitt jobb om man inte trivs, då är det bara att byta (kanske inte så lätt om man saknar utbildning, men då har vi ju gratis högskola/komvux) så att man kan skaffa sig en sådan.

    SvaraRadera
  2. Det finns väl inget sätt som är rätt eller fel för alla. Själv tycker jag dock att du har helt rätt och planerar att säga upp min tjänst till hösten, med bara några hundra tusen. Jag räknar med att hoppa in som timanställd då och då och om det kniper har jag möjlighet att ta ut tjänstepension redan nu.

    SvaraRadera
  3. Jag tycker det är jättespännande att du "kastar dig ut" trots att du kanske har mindre pengar än vad många andra räknar på. Det intressanta är ju om du själv sover gott om nätterna och det tycker jag att det låter som. :-) Själv är jag lite inne på att gå ned i halvtid något år innan jag slutar helt, men jag har inte räknat på ifall det ändrar på min tidsplan eller inte. Oavsett så är det väldigt inspirerande att läsa om ditt val.

    SvaraRadera
  4. På grund av Covid-19 tappade jag allt och tack vare Gud fann jag mitt leende igen, det var tack vare Sr. Combaluzier som jag fick ett lån på 65.000€, och två av mina kollegor fick också lån av denna man utan några svårigheter. Det är med Sr. Pierre Combaluzier som livet ler mot mig igen, han är en enkel och väldigt förståelig man. Här är hans e-post:   combaluzierp443@gmail.com

    SvaraRadera
  5. Tycker du är modig som slutat jobba med "bara" drygt 2 MSEK. Jag önskar jag skulle våga, men jag har självinsikt om att jag är en fegis så... Dvs inte vågar sluta jobba för tidigt då det kan vara svårt att få jobb som 50+ igen samt vill ha lite luft för utdelningen för nästa Coronakris.

    Men är 50 år nu och kan troligen gå i pension vid 55 år vilket gör att jag vinner minst 10 år mot de flesta utanför vår lilla bloggosfär.

    SvaraRadera
  6. Hej!
    Tycker du gjort helt rätt!

    Det du skriver påminner mycket om det jag skrev för ett tag sedan på min blogg.

    Lata sig nu? eller senare? Varför inte både och?

    Du har gått steget längre och redan blivit helt fri men med en liten risk att kanske behöva jobba lite i framtiden. Det är väl liksom den största risken, att du får ta fram firman igen och göra några småjobb. Låter inte så farligt i mina öron.

    Du är grym Maskinen!

    Lycka till!
    Pappa betalar? - Bloggen om privatekonomi

    SvaraRadera
  7. Håller tummarna för att det går vägen för dig och att du lyckas. Själ är jag som du säjer "de andra" och behöver ca 5 miljoner. Men hade jag varit yngre, ensam och läst din blogg hade jag nog frestats till att göra lika dant. Jag har räknat på det förr med ett kapital runt 2 till 3 miljoner. Så tanken finns där. Vem vet jag kanske går bananas och hoppar ut ur hjulet tidigare.

    SvaraRadera