Frihet handlar inte om pengar

Efter att ha läst ett inlägg i en blogg så kände jag mig tvungen att skriva det här inlägget. Det här ligger mig riktigt nära hjärtat och det här är något som verkligen växt inom mig de senaste åren. Blogginlägget tog bland annat upp Farbror Fris mediala uppmärksamhet. Att han egentligen inte hade något uppseendeväckande kapital att prata om, att det han gjort egentligen inte var så speciellt. Jag håller inte helt med och jag ska förklara varför.

Frihet handlar inte om pengar

Det här inlägget är inte skrivet för att ta någon sida eller att på något sätt försöka säga vad som är rätt. Jag vill helt enkelt bara ventilera mina tankar kring ämnet.

Säga vad man vill om medial uppmärksamhet, vissa stör sig på det, jag håller mig utanför den diskussionen. För att gå in på det viktiga, frihet handlar inte om pengar! Helt seriöst, pengar är en viktig del för att nå ekonomisk frihet men det är en liten del för att nå den riktiga friheten. Har vi så vi klarar oss så är vi där. Hur mycket vi behöver handlar mer om hur låsta vi är i konsumtionskarausellen.


Jag kan erkänna att jag behöver en viss konsumtion för att leva mitt liv som jag vill. Jag vill resa, jag vill åka skidor och cykla bland annat. då behöver jag därför köpa saker för att kunna göra det. Jag vill även kunna äta middag med tjejen ibland, köpa lite onödiga kläder och ha kul med kompisarna. Däremot kan jag inte säga att någon annan behöver göra det jag gör för att vara fri. Lika lite som någon kan säga till mig att min hyrda lägenhet på semestern inte duger och att jag borde bo på fina hotellet istället. Jag tycker Farbrorn har gjort något stort i att hoppa ut i friheten utan ett enormt kapital. Jag tycker det är rätt att skippa hängslen och livrem, varför riskera sin frihet? Vi vet ju inte hur många år vi har kvar, varför ska vi ta risken det innebär att jobba ytterligare några år för att bygga mer kapital?

Friheten ligger i oss själva

Jag kan inte förneka på något sätt att pengarna har betydelse för att uppnå frihet. Hey, det är typ det jag skriver om i vartannat inlägg. Däremot tycker jag bara dom har betydelse till en viss gräns. När vi har nått det vi behöver, alltså det vi själva (inte någon annan) behöver så är vi framme. Vi behöver inte leva någon annans liv, vi ska ju vara lyckliga själva.
För att gå tillbaka till Farbror Fri. Ingen annan än han själv kan ju veta hur mycket pengar som krävs för att han ska kunna leva i frihet, lycklig. Allt är så individuellt. Hur stora är boendekostnaderna, hur mycket mat lagar man själv, ligger fritidsintressena i närheten, måste man åka utomlands flera gånger om året etc. Jag ser inga problem och säger ingenting om att någon behöver 10-, 20-, eller t.o.m. 30 miljoner för att leva ett bra liv som ekonomiskt fri men jag ifrågasätter inte någon som klarar sig på 3 miljoner heller. Alla är vi olika, så kommer det alltid att vara.

Frihet ligger mig varmt om hjärtat

När jag sa upp mig och hade mitt sabbatsår förändrades något inom mig. Jag såg värden i saker jag knappt sett innan och saker som tidigare varit viktiga blev inte lika betydelsefulla längre. Min syn på livet förändrades och sedan dess har jag aldrig jobbat heltid igen. Jag spenderar mindre pengar nu men är lyckligare och lever ett bättre liv nu med mer aktiviteter och längre semestrar. Jag gör mer saker i livet och räknar inte upplevelser i kronor. Det här är bara min syn på livet och förstår att alla är olika. Grejen är bara att jag förstår verkligen hur Farbror Fri tänker. Han har hittat friheten i livet med hjälp av pengarna. Han tog steget när han kunde, utan att skjuta upp det.


Jag får själv höra att mitt mål är alldeles för lågt när det gäller kapitalet jag ska ha när jag slutar att jobba så jag vet att den synen är vanlig. Det som jag tycker är viktigt att tänka på är att synen på livet förändras med ens egna erfarenheter. När jag jobbade heltid var jag tvungen att kompensera för förlorad tid och maxa ledig tid. Nu behöver jag inte det. Jag lever extremt billigt om jag jämför med medelsvensson men i nu vinter kommer jag t.ex. åka iväg på 8 skidresor, troligtvis fler. Hade det varit när jag jobbade heltid så hade jag troligtvis bokat en riktigt dyr vecka i Åre och bränt nästan samma pengar. Jag har märkt att livet blir billigare med mer tid.

Slutsatsen blir väl: Jag säger ingenting om att det är fel att behöva 20 miljoner för att känna sig ekonomiskt fri. Lika lite tycker jag det är fel att känna sig fri på 2 miljoner. Friheten ligger inom oss, inte i pengarna.

Har jag fel, tyck till och såga mina tankar! ;)

Tid är pengar - lura inte dig själv

Jag har inte skrivit något på ett tag nu. Anledningen har mest varit att jag har haft andra saker för mig och helt enkelt prioriterat det. Nu fick jag dock lite sug att ta upp ett ämne jag tror många kanske inte tänker på.

Som person är jag nog ganska bekväm av mig och har efter många år kommit fram till att man inte ska känna sig tvingad att göra saker som inte ger något tillbaka. Det kan låta egoistiskt, men jag tror att alla mår bättre av det i längden. Det kan tex vara att umgås med ytliga vänner bara för att. Eller att gå på en konsert man inte vill se, åka på en kryssning med företaget när man hellre vill vara i skidbacken osv. Att helt enkelt våga vara lite egoistiskt så att man istället kan lägga tiden på de personer man vill umgås med och göra de saker man själv tycker är kul.

Tid är pengar - Allt vi gör kostar tid så försök inte att lura dig själv. För att gå in på en annan sak jag funderat på tänkte jag ta upp jobbet. Många spenderar majoriteten av sin vakna tid på jobbet. Några ursäktar sig med att de tjänar bra med pengar och att det är värt det. Var ärlig mot dig själv, hur många timmar spenderar du på jobbet? Var helt ärlig när du räknar på det. Fråga dig sen om du vill spendera så många timmar av ditt liv på att jobba. Fråga dig själv om det är något annat du hellre hade velat lägga tiden på. Detta leder in på frågan.

Hur många timmar jobbar du varje månad? - En heltidstjänst är vanligen runt 40h/vecka, det innebär 8 timmar per dag, inte mer inte mindre. Det stämmer så länge du inte har någon restid till jobbet, så länge du inte behöver svara på mail, telefonsamtal eller överhuvudtaget tänka på ditt jobb utöver dina 8 timmar. Om du har mer än 0 timmar restid eller spenderar mer än 0 minuter på jobbrelaterade saker utöver dina 8 timmar så jobbar du övertid, lura inte dig själv.

Tid är stora pengar, pengar är frihet - vad väljer du helst, en fet lön eller en fet fritid? Om du som exempel har 1 timme till ditt arbete, kommer du att spendera 10 timmar i veckan på att åka bil/kommunalt. Detta oftast helt obetalt, det tom kostar dig pengar att ta dig till ditt jobb på detta vis. Du betalar alltså för att jobba. En lösning på det här kan antingen vara att cykla/gå till jobbet och på så sätt göra det till ett dagligt träningspass. Du har då tid över när du kommer hem eftersom du då redan avklarat något många gör på gymmet. Ett annat alternativ är att ta ett jobb med max 5 min restid, då kan du maxa din fritid eftersom du har så nära till jobbet. Lura inte dig själv och tro att du har en bra lön om du spenderar 1-2 timmar obetalt per dag för att ta dig till jobbet. I mina ögon är en restid på en timme till- och  från jobbet en övertid och man bör fundera på vad den är värd. I dagsläget skulle jag inte vilja spendera 10 timmar på jobb, men jag tycker minst man bör tjäna +/- 25% mer mot ett jobb 5 min hemifrån. Sen bör man lägga på ev kostnader för att ta sig till jobbet.

Vad tycker ni? Hur många timmar jobbar ni varje dag?