söndag 4 juni 2017

Vad är ett enkelt liv?

Som frågan lyder, vad är egentligen ett enkelt liv? För mig har bilden av ett enkelt liv ändrats rätt mycket bara de senaste åren. Tidigare kopplade jag ihop ett enkelt liv väldigt mycket med ekonomin. Jag såg det alltså som att man lever på mindre pengar, billigare men ändå lika bra. Jag ser det fortfarande på det sättet men nu är mitt synsätt på ett enkelt liv mycket större än så. Ett enkelt liv för mig är en helhet, att leva just enkelt, att ha och leva ett liv som är lätt och fritt från psykisk- och fysisk jobbig påfrestning.




Hur ska man då uppnå det och hur når man målet med ett enkelt liv? I mitt förra inlägg där jag skrev om hamsterlöpare radade jag egentligen upp rätt mycket som jag undviker för att uppnå ett enkelt liv. Jag menar varför lära sig att dricka och tycka om dyra viner när man får precis samma njutning och upplevelse från billiga viner? Varför köpa en dyr bil när en billig gör jobbet lika bra? Varför köpa saker som du kan låna gratis eller hyra billigt om du bara behöver dom en gång? Varför betala för en tjänst om och om igen om du bara behöver lära dig det en gång och är set for life? Att tänka så har gjort hela mitt liv mycket enklare på så många olika plan. Om jag inte köper massa onödiga saker så behöver jag inte lägga tid och pengar på att köpa dom, serva dom, förvara dom eller känna press att använda dom. Om du kan lösa ett stopp i avloppet själv så behöver du inte boka, vänta och betala en rörmokare för att sedan klaga på det dåliga jobb han gjorde och dem saltade fakturan. Om du är nöjd med det billigaste vinet så behöver du inte fundera på vilket du ska välja och du behöver heller aldrig vara den där bittra jäveln som klagar på restaurangpersonalen, jag menar.. om det smakar skit, vem bryr sig? Det är ju bara en flaska vin :).




För mig har iaf livet blivit så mycket enklare sedan jag börjat leva enklare. Hög kvalitet (dyra saker) är så hårt kopplat till förväntningar att man ofta blir besviken. Man kan ofta höra hur folk klagar på allt från hotellrum, viner (!), resmål och tom länder. Eftersom vi har gjort ett val att ta det lättaste alternativet så blir vi typ aldrig besvikna, vi har inga höga förväntningar och det gör allt så mycket lättare. Om man har lagt 40.000kr på en resa till mallis så är det ju självklart att man har mer att förlora än grannen som åker dit samma vecka för 5.000kr.


Är du en gnällgubbe eller ser du en dålig middag som ett minne ni kan berätta och skratta åt flera år framöver? Vilka är dina bästa tips för ett enkelt liv?

12 kommentarer:

  1. Tycker mest du gnäller...

    Har du barn förresten? Med barn kommer konsumtion. Älskade vår gamla bil ända tills vi köpte en nyboch plötsligt insåg vad vi missade.
    Hade inte problem att leva på CSN eller att backpacka eftersom det inte fanns något alternativ. Men vad är poängen med att leva ett ungdomsliv när man är vuxen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Viktor, kul att du kommenterar!

      Det kanske uppofattas som jag gnäller och jag kan inte säga att du har fel, alla har ju rätt till sin åsikt :). Men jag har själv varit där jag pratar om och trivs iaf nu när jag kan se på det i efterhand mycket bättre med att slippa konsunera bara flr att. Inte sagt att jag inte bränner pengar på saker nu, men inte på samma sätt.

      Vad menar du med inget alternativ? Hade du velat ha mer pengar kunde du völ jobbat? Jag antar att du valde att ha mer tid istället?

      Utveckla görna vad du menar med att leva ungdomsliv? Jag säger inte att man inte ska unna sig saker vilket jag skrivit om många gånger förut och jag är absolut emot att snåla. Däremot ser jag inte poängen med att jobba bort halva sitt liv för att kunna dricka finvin och bo på all inklusive på 1:a beachfront varje charterresa ;).

      Nej jag har inga barn så där kan jag inte säga något, har dock många vänner med barn. Bland de finns de både dom med hög och låg konsumtion.

      Mvh / Frihetsmaskinen

      Radera
    2. De flesta som kommenterar i bloggar som din verkar vara relativt unga (inte alla såklart). Många verkar tänka att "jag har levt på CSN i 5 år och det gick ju bra - nu extrapolerar jag detta och räknar på effekten".

      Själv jobbade jag alltid som student och ångrar att jag inte konsumerade mer. Ett "ungdomsliv" är ju att man köper en äldre bil för att man helt enkelt inte har råd att köpa en mindre gammal. Även i viss mån att köpa liten lägenhet eller radhus istället för större. Enkelt val när man inte har pengarna och egentligen inte smärtsamt heller.

      Men det är naivt att tro att det är rationellt att efter några år på arbetsmarknaden köpa det billigare alternativet och att detta alltid är fullgot. Jag pratar inte om vin eller första klass på flyget utan: bilen, huset, verktyg, resmål, barnens valfrihet kring aktiviteter.

      Många läsare av bloggar sim din är i min mån naiva inför livets resa och övertygar varandra att en gammal bil är lika bra som en ny, det stämmer tyvärr inte.

      Radera
    3. De flesta läsare verkar vara i åldern 25-35år. Av alla mina äldre vänner dock har samtliga sagt att man blr satsa på mycket tid för fritid, familj och vänner framför prylar. Många kommer fram till det när de går eller närmar sig pension.

      Själv konsumerade jag rätt hårt vid studentåldern då jag jobbade heltid och jag håller med dig,är det någon gång man inte bör hålla igen så är det då.

      Du menar att ett icke ungdomsliv är en strävan mot större, finare, bättre helatiden oavsett vad? Det var lite min poäng i inlägget, man måste inte göra så och vad får man egentligen ut av det? Jag hade själv kunnat bo i villa och ja då hade jag behövt åka mer bil och köpa fler prylar. Då hade jag fått flytta längre från jobb, jag hade inte kunnat jobba 15-20 timmar i veckan som jag gör nu, resa, göra det jag vill och samtidigt vara på väg mot tidig pension. Så gör många väljer man kanske att bo mindre för att man vill även fast man har råd att bo större. Vi är flera dom har pengarna att göra saker men väljer tid istället. Bara för att jag kan casha en bmw eller porsche så betyder det inte att jag gör det.

      Jag respekterar och förstår dina åsikter men kan själv tycka att vissa är emot åsikter som våra för att de själva inte vill offra det som krävs (eller anser sig att ha möjlighet att göra det) för att få mer tid för fritidsaktiviter, sina barn, familj eller kanske göra det dom verkligen brinner för om dagarna. Många säger att de skulle sluta jobba om de fortfarande fick betalt varje dag, varför är det då fel att sträva mot det?

      Hur gammal är du själv?


      Mvh / Frihetsmaskinen

      Radera
    4. Sorry för stavfel, skriver från mobilen ^^

      Radera
  2. Frihetsmaskinen. Huvudet på spiken.

    Viktors kommentar är dock heller inte helt fel.

    I min optik är det viktigaste att tempoet, dvs delta av levnardstandard inte går för fort. En vän till mig är grym på att tjäna pengar. Förra pret sålde han sin porsche och köpte en Ferrari. Hur toppar man det? Månraket?

    Jag kör opel och om 20 år ska jag unna mig en Bmw, det får bli kompromissen.

    Pedro

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Pedro!

      Tack för kommentaren! Inget är rätt eller fel men alla har rätt att säga sin åsikt, sen prioriterar alla olika :).

      Precis! Och hur rolig är en Ferrari efter ett år.. och skulle han trivas med att köra en micra året efter det? :) jag säger inte att något är rätt eller fel bara att jag tror inte att Ferrari och finvin är vägen till ett enkelt liv, sen hur man vill leva bestämmer man själv.

      Det låter som en grym kompromiss!

      Mvh / Frihetsmaskinen

      Radera
  3. Intressanta kommentarer från Viktor ovan. Jag tror att folk som delar hans åsikt gör sig skyldiga till samma tankefel de anklagar "oss" för - att förutsätta att alla mår bäst av att leva precis samma liv som jag gör här och nu.

    Jag känner till flera över 45 års ålder som delar tankarna som uttrycks på dessa bloggar, så det är inte bara vi snorvalpar som gillar att hålla i pengarna och se dem växa inför framtiden.

    Allt gott /Kaizenliv

    SvaraRadera
  4. Riktigt bra kommentar Kaizenliv! Ja precis, vi har ju alla olika syn på vad vi mår bäst av och även om det kanske var otydligt så speglar inlägget min syn på ett enkelt liv.

    Mvh / Frihetsmaskinen

    SvaraRadera
  5. Jag är 44 år. Så var det sagt. Och har 2 barn.
    Ett enkelt liv för mig är ett liv utan så mycket prylar som måste underhållas. Min dröm är att flytta ut på landet (när barnen flyttat ut), bo litet så det inte är så mycket att städa. Ha en sjö nära att bada och simma i. Kunna sitta på verandan och dricka morgonkaffe i lugn och ro. Det långsamma, det är det enkla livet. För mig.
    Det här med dyra prylar och viner... Ibland kan det löna sig att köpa dyrt (prylar) och det kan vara "det enkla" livet för mig. Om det är något jag konsumerar, då måste det vara något jag verkligen njuter av och uppskattar. Kaffe till exempel.
    Jag ser inte ett enklare liv som nödvändigtvis ett billigare liv. Ett enklare liv är ett långsammare liv med mer tid som är fri. Jag vill inte reparera eller underhålla saker på min fritid, då får jag välja: dyrt (kanske) som håller länge, eller att inte äga det alls!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Anonym! Riktigt bra kommentar, tack!

      Du tar upp väldigt bra saker och en del som jag missat lite själv även om jag har samma tankar som dig. Det jag ville få fram är just att många köper dyra saker de inte använder. Om man däremot använder sakerna så blir de ju tillslut värda sitt pris.

      Jag gillar när folk med mer erfarenhet kommenterar för på något sätt måste man ju ta det till sig och din kommentar är väldigt bra på det sättet för det nyanserar mycket av alla åsikter. Kanske är det bättre att tydligare satsa på just det du säger, att köpa eller inte köpa alls mer.

      Med vänlig hälsning / Frihetsmaskinen

      Radera