onsdag 14 december 2016

Dagen när allt förändrades - Del 2

Fortsättning på: Dagen när allt förändrades

Tankarna snurrade i huvudet. Ångest blandat med förnekande och förvirring. Vad är det som är fel, varför är jag inte lycklig, varför är jag inte nöjd? Är jag sjuk, har jag cancer, eller nån annan sjukdom. Nåt är fel, är det allvarligt? Jag började googla, försökte hitta logiska förklaringar men fick bara upp jobbiga sjukdomar. Jag ville inte veta så slutade googla. Levde på som vanligt istället, men tankarna gnagde i mig. Fan! Tänk om jag har nåt allvarligt så har jag spenderat tiden såhär, jobbat skiten ur mig. Till vilken nytta då?


Efter ett tag fick jag ett erbjudande om ett nytt jobb. Firman jag jobbade på hade ändå börjat spåra ur och jag erbjöds högre lön och bättre villkor. Jag och en vän bestämde oss för att vi kör på det, vi byter arbetsplats, vi tar det där jobbet. Trycket på bröstet hade lättat lite, men andningen var mer eller mindre katastrof. Jag tänkte inte så mycket på det som jag borde ha gjort, jag hade ju vant mig vid att inte kunna ta djupa andetag. I början hade vi rätt sköna dagar. Allt kändes lite för bra för att vara sant, frågan var hur länge skulle det vara.

Svaret på det blev.. 6 månader. Arbetsbelastningen ökade och vi fattade att vi bara fått glida räkmacka den första tiden eftersom de ville få över oss. De ville inte pressa på för mycket så vi skulle ångra oss medan vi kunde. Trycket över bröstet och andningen blev värre, det kunde ibland kännas bra en stund på morgonen men efter nån timme var det som vanligt. Det kändes som att ha en knytnäve i bröstet och det gjorde nästan ont ibland. Jag hade så svårt att sova så jag var helt slut om dagarna. Fan! Vad är det för fel, tänkte jag. Jag mådde så pass dåligt att jag till slut ringde vårdcentralen och bokade en tid. Hoppas att det bara är astma eller når, det kan jag leva med.

Skönt, klockan är 8 och jag sitter och äter frukost. Jag har en tid på vårdcentralen klockan 09.30, i normala fall hade jag gått upp klockan 05.30. Chefen försökte få mig att jobba nån timme innan besöket, men jag lyckades tala bort det. Direkt när jag börjar undersökas kommer ångesten. Läkare säger aldrig nåt förrän de är 100% säkra, de undersöker bara. Hon nämner snabbt nåt om några sjukdomar som jag tidigare googlat. Fan! Det får fan inte vara dom. Hon ska testa mig för astma, jag hoppas att det är det. Testerna visar att jag kan ha lättare astma, men hon vill skicka iväg mig på röntgen och vidare tester. Fan!

4 kommentarer:

  1. Är som en spännande saga utan slut ;) Fortsättning följer.....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för kommentaren! Det känns som det kanske är lättare att förstå sig in än om jag skrivit ett långt segt inlägg.

      Radera
  2. Jag anar ett dåligt slut på sagan. Då du satt rubriken på de senaste inläggen som dagen då allt förändras. Hoppas dock att du har varit hos läkaren och att du bara nojjar.

    Trevlig blogg förövrigt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej anonym, tack för att du kommenterar!

      Fotsättningen är postad!

      Mvh

      Radera