måndag 16 oktober 2017

Jobba mindre - Lev mer!

Nu var det ett tag sedan jag skrev ett inlägg här på bloggen, närmare bestämt 2 veckor sedan. Jag har inte tröttnat utan det har mer haft att göra med att jag behövde lite tid från datorer och mobiltelefon. Ibland blir informationstillgängligheten alldeles för stor och då är det skönt att bara stänga av allt och fokusera på något annat.

Men idag fick jag lite sug att skriva ett inlägg, ett inlägg om ett ämne som står mig varmt om hjärtat. Nämligen att jobba mindre och leva mer. Jag har som jag skrivit förut egentligen ingenting emot att jobba men det som jag inte gillar med det är att det tar tid från annat jag vill göra. Den här känslan har inte blivit mindre och jag känner oftare nu än förut att jag kanske inte utnyttjar min tid på ett optimalt sätt, eller jag vet att jag inte gör det. Jag har inga visioner om jag optimera varje sekund och bli en norm av effektivitet utan jag vill mer att mitt liv ska innehålla större del av sådant som jag tycker är viktigt. Saker som jag tycker är viktiga men som jag känner att mitt nuvarande liv innehåller för lite av är bland annat att vistas i naturen och möjligheten att kunna koppla av på riktigt, typ att kunna ligga på en filt i tystnad och bara vara. Här i storstaden blir det bara mer och mer folk för varje år som går och tystnaden och lugnet hittar jag inte längre på nära avstånd.




Målet för min egen del har ju varit att vara helt fri om ca: 6 år vilket jag skrivit om i inlägget Om 4 år behöver jag aldrig jobba mer! Nu börjar det dock komma tydliga tendenser på att jag kanske inte är beredd på att vänta så länge. ok, jag jobbar bara halvtid idag vilket är otroligt skönt men jag vill ha mer, jag vill ha nära till natur, jag vill kunna åka skidor hela vintern och kanske utveckla nya intressen på sommaren.


Efter att jag och sambon haft lite seriösa samtal så visar det sig att vi faktiskt har ganska lika tankar, det känns som vi vill åt samma håll. Jag har pratat med henne löst om mina drömmar om att inte jobba men vi har aldrig tagit det hela vägen. Nu känns det som att vi båda skulle vara beredda på att flytta inom 3-6 år men den stora frågan blir ju hur vi löser det ekonomiskt. Skulle vi sälja lägenheten idag och flytta till en liten tvåa på typ 45 kvadrat där vi kollat så skulle boendekostnaden i teorin kunna gå ner till noll kronor i månaden om vi investerade överskottet i aktier. Vi skulle då endast ha kostnader för mat för att överleva och transport, nöje och resor utöver det. Det skulle dock innebära att vi är tvungna att jobba, det känns sådär. Kanske är det då bättre att spara i 2-3 år till, då skulle vi troligtvis kunna täcka vår överlevnad och bara behöva jobba för fickpengar. Hur vi än vrider och vänder på det så vill vi jobba mindre och leva mer, vi måste bara hitta en bra ekvation för det.

Hur ser er ekvation ut?



Har du också planer på en tidig pension? Börja med att läsa om hur du sänker din elräkning här >>

Läs även:

7 kommentarer:

  1. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
  2. Jag har mitt mål på att jag ska ha jobbat färdigt kring 55 det vill säga om ca 11 år. Då har båda barnen gått ut gymnasiet. Jag kan känna ibland att jag skulle vilja ha ett jobb dit jag kan gå då jag känner för och behöver för att överleva. Svårt hitta sådana men om det skulle dyka upp så skulle jag välja det även fast jag har ett hyffsat bra jobb idag och tjänar rätt så bra för att vara uppe i Norrbotten. Sen är inte min sambo riktigt i samma bana som jag. När jag nämner ordet spara och pension så låtsas hon inte höra men hon vet vad jag pratar om och kanske ändrar sig inom kort. Vi sparar det som går så får vi se var vi landar.

    /Leva drömmen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Leva drömmen,

      Det låter som en bra timing med barnen. Angående såna jobb tror jag att de är lättare att hitta om man inte är beroende av pengarna. Man vet ju oftast inte innan vad som gäller och då är det lättare att ta steget om man vet att man klarar sig oavsett vad.

      Jag förstår vad du menar med sambon, min sambo var inte riktigt med på vad jag menade innan men nu när hon själv börjat spara och inser att det faktiskt går så är hon väldigt motiverad. Jag tror man måste inse det att (nästan) all kan faktiskt bli ekonomiskt oberoende om man bara är villig att prioritera och jobba för det.

      Med vänlig hälsning / Frihetsmaskinen

      Radera
  3. Helt inne på din linje, tack för en bra blogg förresten!
    Jag är 37 år och har hållit på med aktier i ett år, dvs är precis i starten. Känner ju mer och mer hur jag lätt skulle kunna gå i pension nu.
    Att vara helt fri och kunna bestämma helt över sin egna tid är verkligen något jag strävar efter. Har börjat med utdelningsaktier, vissa dagar känns det dock som att det aldrig kommer att gå att bli ”fri från löneslaveriet”
    Har en låg lön, 2 barn och rätt mycket lån på vårat hus så kan inte spara så mycket varje månad.
    Vill ju göra så mycket såsom resa, jobba 50%, så min ekvation går inte riktigt ihop...än..skam den som ger sig heter det ju!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Mikaela,

      Tack, kul att du gillar den! :) Jag förstår att det känns tufft med hus och barn, har själv inga barn men fattar ju att det blir lite tuffare då. Men hur man än vrider på det så kommer du ju närmre ju längre tid du sparat så även om det är tufft så kommer du vara ännu närmre om ett år än nu och i framtiden kommer dwt teoligtvis finnas en del kapital i huset. Deg är helt klart en balansgång allting och jag skulle definitivt inte snåla in på allt, man måste ju leva också :).

      Lycka till, jag tror att det kommer bli grymt bra på sikt! Det viktigaste är ju egentligen att börja och det första året brukar ju vara det svåraste :).

      Mvh / Frihetsmaskinen

      Radera
  4. Jag när exakt samma känsla; livet består av så mycket mer än jobbet - jag vill leva för att jobba och inte tvärtom.

    Men jag vill ge mina barn en upplevelserik uppväxt och det är betydligt jobbigare utan pengar. Många menar att det går utmärkt att t.ex. resa utan att spendera överdrivet. Men efter att själv ha växt upp i en familj där varje krona var viktig att väga är jag faktiskt oändligt trött på det när jag jobbat hårt för att slippa behöva göra just det. Det innebär inte överflöd och lyx men lagom bekvämt och framförallt avslappnat.

    Jag har dock inte fått med mig min fru, ännu, på spåret men det kommer.

    Jag har faktiskt en ekvation och den lyder: Frihet=Tid*Avkastningsmål*Sparmål - eller kort - Frihet=TAS ;)

    Nåväl, full Frihet uppnås (baserat på vad vi vet om omvärlden idag) vid 100%. Tid är satt till 10 år av vilket jag har avverkat ~6%. Avkastningsmålet är satt till 360.000:-/år av vilket jag har uppnått ~7%. Sparmålet är egentligen flytande, för mer är bättre, men för sakens skull satt till 4.000.000:- varav jag har uppnått ~25%.

    Detta ger följande nivå av Frihet: F=(6*7*25)/100=10,5%

    Rätt ok med tanke på att jag inte varit en aktiv investerare mer än knappt 8 månader.

    Bra diskussionsämne. Inspirerar till ett blogginlägg.

    Mvh. Marty

    SvaraRadera
    Svar
    1. Räknade lite fel í all hast och den riktiga siffran är 9,33%. Läs gärna mer på https://tungiutdelningar.blogspot.se/2017/10/min-ekvation.html

      Radera