Att vara skuldfri - Måste vi bli det för att vara fria?

Igår dök det upp en bra diskussion på Twitter om ett ämne som ofta leder till livliga debatter med olika åsikter, nämligen lån. Är lånen bra? Borde vi sträva efter att bli skuldfria och är vi allmänt för hårt belånade?

Om vi kan nå toppen på berget med hjälp av lån, bör vi fortfarande hålla oss nere i dalen bara för undvika lån? Jag tänkte i det här inlägget ge min syn på tanken om att vara skuldfri.

Innehåller affiliatelänkar

Att vara skuldfri är väl allas mål?

För det första vill jag säga att skuldfrihet lockar något enormt. Det måste vara extremt skönt att inte ha några lån, jag skulle gärna vara i den situationen. Men, jag är inte där och det är självvalt. Varför, kan man ju fråga sig? Jag tänkte börja med att förklara om min bakgrund och hur jag kommit dit jag är idag. Helt enkelt bara för att få fram varför jag tänker som jag gör i den här frågan.

Jag kommer inte från någon rik familj och jag har ingen fin utbildning. Jag har med andra ord alltid jobbat väldigt hårt för det jag har och alltid försökt att anpassa mig till spelets regler för att skapa mig ett så bra liv som möjligt. Det har varit en förutsättning för att få det jag har idag.

Det har inte alltid gått perfekt och under vissa perioder har det varit väldigt tufft men på något sätt har jag ändå lyckats spara ihop en miljon kronor och skaffat en bra bostad att bo i. Något som följt mig under större delen av mitt liv är att jag använt belåning av bostaden för att sänka mina kostnader och för att få möjligheter att spara pengar.

Jag har anpassat mig efter de spelregler som satts upp för oss. Antingen spelar vi efter de reglar som finns eller så står vi utanför. Det har varit billigt att låna pengar och dyrt att hyra bostad, jag har valt att låna pengar för att sänka mina kostnader helt enkelt.

Det har gjort att jag idag faktiskt kan leva på mina utdelningar från aktierna.

Ett lån är alltid en kostnad

Ett vanligt motargument mot lån är att det alltid kommer att vara en kostnad och att det innebär en stor risk. Det stämmer, framförallt risken. Kostnaden däremot har jag svårare att hålla med om rakt av.

Självklart är det en kostnad men den behöver absolut inte vara dålig, tvärtom kan den vara bra i vissa fall. Ta ett företag som ett exempel. Om man tar lån för att investera i en mer kostnadseffektiv maskin som leder till en besparing efter att räntor är betalda, ska man då inte göra det bara för att man måste ta ett lån?

På samma sätt ser jag på bostadsbelåning. Om jag tar ett lån och köper en bostad som får en totalkostnad på halva priset mot en hyresrätt, är det ett dåligt beslut då bara för att man tar ett lån?

Ha i åtanke att jag bara pratar om storstäder nu eftersom min erfarenhet finns där. Jag reserverar mig för att det inte alls gäller i mindre städer, där har jag faktiskt inte samma koll. Sen att man även bör ha koll på sin bostadsrättsförenings belåning är en helt annan sak som jag lämnar utanför det här inlägget.

På Avanza kan du med Superlånet låna pengar till 0% ränta, läs mer här!

Den som är satt i skuld är icke fri

Ett citat jag fått höra många gånger är "Den som är satt i skuld är icke fri". Det här kan jag faktiskt hålla med om. Man är ju på något sätt låst så länge skulden finns kvar. Sen vet jag inte om värdet i att bli av med skulden överväger vinsten i att ha lånet.

Här skiljer det nog enormt mycket från fall till fall. Jag skulle gärna vara skuldfri, ingen tvekan om den saken. Däremot skulle jag inte göra mig skuldfri med de medel jag har idag. Det skulle helt enkelt vara väldigt dumt av ekonomiska själ. För mig alltså, i den situation jag är idag. För andra kan det vara helt rätt.


Jag tänker inte gå in på hur mycket pengar jag sparat genom åren på att vara belånad men det är väldigt mycket. Att under en lång tid sänka sina boendekostnader leder både till sparade pengar och möjligheter att investera.

Att bostadspriserna ökat tar jag inte med i kalkylen men det är en ytterligare bonus. Jag kan säga att om jag inte ägt mitt boende under livet så hade jag inte varit där jag är idag ekonomiskt. Inte en chans. Så tror jag det är för de flesta som ägt sitt boende, oavsett vad man tycker om det.

Det är bättre utan lån

Att inte ha några lån är absolut en enorm trygghet och bra för psyket, samtidigt är jag realistisk. Det finns flera som betalar av sina lån efter att ha varit skuldsatta halva livet men man måste då tänka på att de flesta har utnyttjat möjligheten att belåna sig tidigare i livet.

De har byggt en stor del av sitt kapital med hjälp av lån, klart att det är lätt att säga att man ska vara skuldfri då. Om jag skulle betala av mitt lån kan jag ju säga att det är grymt och att man borde satsa på det, men det kanske inte är så lätt om man inte gjort en tidigare bostadskarriär, sparat i aktier eller kört lite företagande. För att visa hur jag tänker kör jag ett hypotetiskt exempel från mitt liv.

• Jag köpte min första lägenhet med full belåning för ungefär 15 år sedan. Jag hade aldrig kunnat få tag i ett förstahandskontrakt så alternativet hade varit ett andrahandskontrakt med ovissheten det innebär. Min första lägenhet var en etta som kostade mig 3000kr i månaden (utslaget i snitt)inklusive ränta. Hade jag hyrt samma lägenhet i andrahand hade den kostat 5-7000kr i månaden. Jag sparade 2-4000kr varje månad mot att hyra. Pengarna investerades i fonder bland annat.

• När jag flyttade gjorde jag en vinst på 300 000kr. Jag flyttade till en mer central lägenhet och betalade där 4500kr i månaden. Hade jag hyrt i andrahand hade det kostat minst det dubbla. Jag sparade 4500kr i månaden. Pengarna investerades. 

• I dagsläget bor jag i en lägenhet med 40% belåning. Det hade aldrig varit möjligt om jag tidigare bott i hyresrätter eftersom priserna gått upp kraftigt, men framförallt har jag sparat grymt mycket pengar som annars skulle ha gått till hyror.

Vad har det här att göra med att vara skuldfri?

Jo, det är ju så att lägenheter kostar väldigt mycket pengar. Pengar som de flesta inte har i början av sitt liv och man måste ju bo någonstans. Man har då två alternativ i en storstad som den jag lever i. Alternativ ett är att bo i andrahand. Alternativ två är att köpa en lägenhet.

Eftersom man inte har de 2-, 3- eller 4 miljoner som krävs så får man låna pengar. Även om det känns kass med lån så skulle jag tyckt att det hade känts värre att slänga halva sin lön rakt i hyresvärdens händer. 

Jag ser helt enkelt inte varför man inte räknar matematiskt på sitt boende på samma sätt som med aktier. Om vi har möjlighet att låna pengar för att bo billigare, ska vi strunta i det? Ja, om man inte känner sig bekväm med det. Men annars? Alla avgör själva men det finns fördelar i en viss belåning som man ganska enkelt kan utnyttja, precis på samma sätt som företag gör.

Skillnaden är att de oftast gör det för att tjäna pengar. Vi kan göra det för att spara pengar. Antingen spelar vi efter spelets regler eller så står vi utanför med allt vad det innebär. Sen kan man självklart ha olika åsikter om hur det borde vara.

Min portfölj hade inte existerat utan bolånet

Om jag vill så kan jag betala av hela mitt bolån, men i dagsläget betyder det att portföljens värde skulle minska till 300 000kr. Mina utdelningar skulle gå ner från 71 000kr om året till 12 000kr om året.

Från att ha en portfölj som nästan betalar alla mina kostnader skulle den helt plötsligt bara klara av att betala avgiften till föreningen. Från att vara ett par år från att sluta jobba till att skickas tillbaka till "löpbandet deluxe" alltså. 

Det här är anledningen till att jag inte ens funderar på att göra mig skuldfri i dagsläget, det skulle sätta mig tillbaka i ekorrhjulet på sekunden om jag vill nå de mål jag har. Den enda anledningen till att jag skulle göra mig skuldfri är om jag flyttade utomlands eller till ett billigare boende. Det på grund av att jag helt enkelt inte skulle ha något annat val.

 Sen skulle det kännas mer motiverat att inte ha något bolån om man köper en lägenhet i en billigare stad eftersom det inte skulle binda lika mycket kapital. Att som i nuläget binda 3,5 miljoner i sitt boende skulle bara kännas trist med tanke på att jag skulle bli nollad på mina aktiekonton.

Skulle ni välja att bli skuldfria om det innebar att ni var tvungna att sälja av portföljen?