Tänk dig att du, eller du och din familj var dom enda på jorden. Inga andra människor fanns, bara ni och ni hade hela planeten till ert förfogande. Skulle ni då välja att bo som ni gjorde idag?
Ni kanske idag lever i en liten lägenhet och reser runt för att ni gillar att se nya saker. Ni kanske lever på ett torp i skogen och odlar er egen mat, eller ni kanske lever i en dyr lägenhet i stan och flaxar mellan finmiddagar, fotbollsträningar och shoppingturer. tänk er att alla affärer finns, alla bostadsområden finns och alla utbud som finns idag. Skillnaden är att det bara är ni som är kvar.
 |
| Köper vi andras drömmar-, betald med vår tid? |
Köper vi det vi har för att andra gör det, eller för att vi själva vill ha det? Köper vi saker för att imponera på andra eller passa in. Gör vi saker för att det förväntas av oss eller för att vi själva vill? Självklart skulle det vara tråkigt att aldrig träffa människor, men den här tanken är bara för att utmana våra syften. Vill vi verkligen göra allt vi gör, eller vill vi imponera på andra eller passa in? Vill vi försöka leva ett liv som är bra för oss själva eller bra i teorin?
Anledningen till att jag kom att tänka på det här var efter ett samtal med en kompis. De har precis köpt en nybyggd villa och vi diskuterade våra boenden. Han undrade om vi inte också skulle köpa villa snart och verkade lite förvånad och nästan ifrågasättande när jag sa att vi trivdes bra i vår 55m2 lägenhet. Jag förklarade att det räcker mer än väl för oss två, samtidigt som vi får mer pengar över till annat och inte behöver jobba så mycket. Hans inställning var att man vill ju "byta upp sig" och sträva mot större, "-att utvecklas" helt enkelt.
Jag förstår hur han tänker, jag gjorde likadant när jag var yngre fast nu ser jag ingen logik i det. Jag vill leva, inte ägas av mitt kapital. Min vän bor som sagt i en nybyggd villa, har två bilar, två barn, hund och över en timme till jobbet. Det kanske är hans dröm, men inte min. Kollar man hur det ser ut så verkar väldigt många ha samma dröm som min vän, väldigt många lever det livet. Även hans två bröder. Alla har egna drömmar och synsätt på livet och det respekterar jag, mitt synsätt är långt ifrån rätt. Däremot tycker jag det är viktigt att ställa sig frågan: Skulle jag bo i en nybyggd villa med fin trädgård, ha två bilar, två barn, hund och spendera två timmar varje dag på att ta mig till ett arbete där jag spenderar ytterligare åtta timmar. Utöver detta skall det även skjutsas ungar och hund till dagis, för att sedan spendera någon timme med familjen på kvällen. Skulle man gjort samma val?
Påverkas vi mer än vad vi tror och vågar erkänna av valen som människor runt omkring oss gör?
Läs även:
